Five Easy Pieces är en film som jag såg tidigare den här kvällen och det blir den första som jag skriver om här. Det rör sig om ett mörkt drama ifrån 1970 och även filmen som blev Jack Nicholsons stora genombrott. Nicholson spelar Robert Dupea en man som kommer ifrån en mycket rik och musikaliskt begåvad familj och han var själv en mycket lovande pianist en gång i tiden. Han kände sig dock utanför i den miljön och har istället valt att leva arbetarlivet som handlar om industriarbete, spela bowling, dricka öl och lyssna på countrymusik, han känner sig dock inte hemma där heller. Han lever tillsammans med sin flickvän Rayette Dipesto (utmärkt spelad av Karen Black) som älskar honom över allt annat men deras olikheter är väldigt tydliga och han behandlar henne illa. En dag får Robert höra att hans far är väldigt sjuk och han bestämmer sig för att resa dit, vilket tar både han och tittaren på en intressant resa om bland annat utanförskap.

Så, det rör sig om en film med en väldigt minimal story. Det gör dock ingenting, man har hela tiden intressanta karaktärer och naturlig dialog att njuta av samtidigt som skådespelet är riktigt bra (framför allt Nicholson som sticker ut allra mest). När det gäller musiken så blandas klassisk musik och country på ett alldeles utmärkt vis och filmen innehåller flera riktigt fina scener (en scen där Nicholson spelar ett väldigt fint pianostycke av Chopin samtidigt som kameran långsamt roterar 360 grader i rummet gör sig påmind i mitt huvud).

En riktigt bra film helt enkelt.

8/10

~ by jack on februari 8, 2009. Tagged: 1970, Bob Rafelson, Film, Five Easy Pieces, Jack Nicholson