FilipsFilmBlogg

En ny start på veckan har börjat nu och har gått fem hela dagar utan dig. Fem dagar som känt som en evighet. Det är inte alls lika kul i skolan utan dig.

Idag har det varit lugnt i skolan med. Började med svenska då jag inte kan vara med på gympan. Hade den flyten att komma fem minuter sent bara för ja inte hitta medicin. Sedan så när jag kom till skoaln så hade ja bara med kedjan till skåpet, inte själva nyckeln. Lyckat!Nåja var inget att kalga över. Saknade inget i skåpet. Sedan var det dags att börja på fötrfattarprojektet. Tänk vad snabb man kan vara. Skulle varit klart i onsdags och har inte ens börjat.  Jag valde att skriva om Bröderna Grimm.

Efter detta var det dags för lunch och rast då vi spelade ett frågespel ”Jorden runt” var ett roligt och  lärorikt spel, men frågorna var hopplösa. Klart det var det. Kort kan ju inte hoppa HAHA!

Sevan var det dags för engelska då jag skrev lite om York. Blev inte så mycket gjort då jag fastnade på frågan hur det såg ut där. Hur ska man förklara det när man aldrig varit där? Den sista kvarten satt jag och två kompisar och avlyssnade några i klassen som satt och pratade om Dödshjälp. Låter inte kul att behöva sånt. Dock är det coolt att man kan vakna upp i koma efter ett antal år igen.

När jag kom hem satte jag mig vid datorn och försökte värma mig efgter att jag gått hem i spöregn. JAg fick även sällskap  via sms med Frida :). Trevlig tös det.

Hela eftermiddagen sedan jag kom hem har jag förskt komma på vad en barn serie heter som gik när jag var liten.  Jag minns inte mer än att serien handlade om två systrar som bodde i ett barnhem/fosterhem och trivdes inte så jätte bra. Den ena hette Sofie och var 8 år. Den andra var lite äldre så jag tror hon var ca 15-17 någon stans där. I alla fall. En dag bestämde sig dessa för att rymma från barnhemmet. Om jag inte minns helt fel så var det även en hund med som de ägde och den lilla flickan hittade en kille i ett avsnitt hon pussade när han blundade och sa sedan att det måste ha varit en fjäril i rummet som kom in och pussade honom. Jag vet också att denna serien inte var fristående, Ja det är inte så mycket att gå efter, men hoppas ja finner namnet snart.

Efter jag tänkt färdigt över det satte jag mig och tittade på Dear John följt av att skriva på min blogg.

Ska snart lägga mig tror jag så vi hörs i framtiden

Dear John handlar om John Tyree (Channing Tatum) som är en ung rebell som hoppar av skolan för att börja i armén. En eftermiddag när John är nere på stranden träffar han sin livs kärlek Savannah Lynn Curtis (Amanda Seyfried).  De blior tillsammans och lever ett lyckligt liv tillsammans. En dag så blir John tvungen att åka ut och kriga, men de båda håller kontakten lika bra ändå genom att skicka brev till varandra hela tiden under det året han är ute. Vad ingen av dem vet är att John kommer få ett längre jobb då han blir inblandad i attentatet den 11 september 2001. Nu börjar Savannah tappa känslorna för honom för att han är borta så länge och lyckas få känslor för sin gamle kompis Tim Wheddon (Henry Thomas) som även är svårt sjuk. Det slutar med att Savannah och Tim gifter sig. När John kommer hem från armén så vet han att trots att Savannah är gift med en annan man så är hon hans livs stora kärlek. Detta gör att John måste ta sitt livs svåraste beslut.

Dear John är baserad på en bok med samma namn.  Jag tycker att filmen är väldigt fin och har en bra handling. Skådespelarna gör bra ifrån sig i filmen. Detta är en underhållande familjefilm som passar alla. Kan vara bra om man är sju år så man förstår allt om någonm läser undertexten. Filmen var bra. Hade inte så stora förväntningar över den då jag inte hade hört mycket om den förutom handlingen. Jag måste medge att jag blev positivt överraskad av filmen, jag känner igen mig en del i denna hur John känner sig när det tar slut.  Jag vill ge denna filmen en solklar 4,5:5 för skådespelarnas insatser, handlingen och för att jag känner igen mig en del i den.

http://www.youtube.com/watch?v=Qc0ODuEYp5o