FilipsFilmBlogg

Happ vi börjar lite lätt med att säga att jag filmade lite på min film jag håller på med i måndags. Jag filmade 2 scener med Julia. Gick bra. Vi funderade lite över hur man ser ut när man tänker, när man bara satt ner så såg det ut som om manvar en astaty, men hur göt man då? Man rör ju inte mycket på sig. Vår andra scen var en scen då hon pratar i telefon. Hon pratar med sin bästis Frida, men hon tycker det är svårt när hon är döv och inte hör sin motspelare prata så hon kan fortsätta. Denna scenen tog säkert 45 min. att spela in. Vi ska kanske filma mer imorgon. Kan vara bra att få hennes scener gjorda innan sommarlovet så vi inte måste ta om allt om hon förändrats. Återkommer med den rapporten.

Igår såg jag även på den animerade filmen Upp. Sätt den förr, men den är bra. Gillar animerade filmer väldigt mycket.

Carl Fredricksen är en helt vanlig människa som visas i början avfilmen som en 8 åring. Han sitter i en biosalong och tittar på en svartvit dokumentär om Charles Muntz som precis kommit tillbaka till USA efter att ha varit i Sydamerika. Carl vill med bli upptäcksresare. Vilket hans blivande vän och även hustru Ellie också vill. Carl säger inte så mycket och vill mest basra vara tyst, men Ellie gillar honom ändå. Precis som Muntz lovar dessa två att de ska åka till Lost Falls tillsammans. En resa som aldrig blir uppfylld. Man får se Carls och Ellies uppväxt tillsammans. Från när de träffas första gången till bröllopet vidare tills Ellie dör. Carl lever själv nu utan vänner. Han sitter mest hemma och bara har det tråkigt med en byggarbetsplats bredvid. En dag när han ska flyttas till älderboende har Carl förberett sig. Han ska resa till Lost Falls. Med huset. Upp ur sskortstenen kommer det ett tusental heliumballonger och lyfter huset han bor i. Nu börjar en lugn, ensam resan till Lost Falls. Tror han. När han har det som lugnast och bekvämt för sig hemma hos sig knackar det på dörren. Mitt uppe i luften. Det är den lilla scoutkillen Russel som av misstag råkar komma med upp. Tillsammans drar de ut på en resa till Sydamerika eller som lille Russel säger. ”Vi ska till Amerika fast syd om det” Allt för att göra Ellie glad och få den dröm hon hade uppfylld. Vad de inte väntar sig är att de ska stötta på en stor, fridlyst, färgglad fågel kallad Kevin. Eller att de ska träffa på Doug. En talande hud. Inte visste de häller de skulle träffa Carls styora förebild Muntz. Följ med på en av Pixars yttligare fantastiska filmer och blanda tårar med ett gott skratt.

Pixar som tidigare gjort filmer som ”Hitta Nemo” ”Wall-e” ”Toy Story” och ”Monsters Inc” för att nöämna några har nu kommit med familjefilmen ”Upp”. En välgjord film blandat med tårar och skratt då man får se hans uppväxt på ett roligt sett. Har skrattat lika mycket åt det alla gånger jag sätt den. Även är det lite kul att se hu allvarliga hundar går från att göra den minsta lilla order de får till att dregla efter en boll om det ser den.

Desom gör denna filmen så speciell äratt inte vem som helsty skulle kunna blanda in en jobbig kille, ett flygande hus, en fågel som är lika stor som ett höghus, en talanade hund och en bitter gammal gubbe och göra detta till en historia. Tror inte alla skulle komma på den idén.

Jag har sätt denna 3-4 gånger och har tyckt den har varit lika bra alla gånger. Skrattat åt samma saker. Jag vill ge den en 5:5 för att den är både udda, rolig och bra. Även bra gjord.

I förrgår såg jag Disneys 33 klassiker. Pocahontas.

Pocahontas handlar om en indianprinsessa vid namn Pocahontas. Hon lever fritt med sin flock mitt i naturen. En egen natur. Hon är  med sina bästisar tvättbjörnen Meeke och den kvicke kolibrin Flit. En dag kommer det ett mystiskt foilk till deras ö. Ett folk de aldrig sätt tidigare. De visar sig att dessa är männsiskor. Människor som söker efter guld. På skeppet är John Smith. En man som är sjöfaren. Det dröjer inte länge förän han träffar Pocahontas och hennes vänner. Det uppstår ganska snart en kärlek mellan de båda. Tillsamman märker dem att man inte löser problem genom krig. En annan som är på fartyget är den girige guvenören Ratcliffe som även är chef för John Smith. Ratcliffe åkte inte över stormiga hav för att hitta kärleken  inte, nä han åkte dit för att hitta guld och lära infödingarna leva som de lever. Detta slutar med att de vill kriga efter att ett bråk uppstått. Hur ska Pocahontas och John Smith kunna förklara för båda stammarna att de andra är ofarliga och inte vill något ont?

Detta är en storslaget äventyr, med lika storslagen miljö. Den är välskriven och fin berättad med massa fin musik. Även om jag har fastnat för citatet John Smith säger när han är fången:

Jag dör hällre imorgon än att leva i 100 år utan att träffa dig.

och låten som kommer på länk nedanför:
http://www.youtube.com/watch?v=KiuBw_kj1-U

belönades Colors of the wind med 2 oscar 1995 för Bästa filmmusik och för bästa sång.
http://www.youtube.com/watch?v=Ek_HkLXlU6I

Denna klassiker är väldigt bra och lärorik, men det som är synd är att det finns bättre filmer som visar mer lärorika filmer som Skattkammarplaneten som visar att man ska aldrig ge upp sina  drömmar, hålla kvar vid det man vill hitta och inte ge upp, inte svika vännerna och hjälpas åt. Denna visar vänskap, kärlek och att man inte vinner något med  våld och man ska lyssna till sitt hjärta.

Med de slutorden säger jag att jag ger den 3:5.  Kunde gett den en 4:5, men då ja vill ge en förklaring och inte bara säga för att den är bra och ett bra tidsfördriv så skulle ja kunna tänka mig sätta 4:5.

Denna filmen finns även som otecknad och då ska du leta efter efter filmen The New World. Något som bör nämnas så du inte blir besviken är  att den inte alls är lika bra som denna. De  kunde ha gjort den bättre genom att tillexempel lägga till fler citat.

Idag har det varit en ganska så bra dag. Lugn. Började med att jag körde truck på morgonen. Tog och ställde upp pallar på en rad och fixade ett ställ. Ta upp dem och ta ner dem pallarna från stället. Det var några av övningarna. Efter det så var det dags att dra till skolan och äta, var kall kycklingsallad. Mindre gott då kycklingen nästan var genomfryst. Som plåster på såret så hade jag kök då vi gjorde Muffins. VAr roligt. Det godaste här var att äta upp smeten som blev över. Sött och gott. Innan vi slutade fick vi även smaka på varsin muffin. Vi tittade även hur mycket man tjänade på att göra egna muffins. Vet ni vad prisskillnaden var? 125:- Ganska mycket ändå. När jag kom hem åt jag och satte mig här och började skriva på min blogg. Framöver blir det bara att ta det lugnt och kanske se någon film. Hörs i framtiden