Om jag haft knasiga dagar i mitt liv förut så var tisdagen den 27e Januari 2009 en av de knasigaste.
På lunchen så klippte jag av mig mitt långa hår, vilket inte varit kort sedan 1994. Mitt regissörsskägg rök dessutom, det ber jag om ursäkt för, men även regissörer får se ordentliga ut ibland. Jag måste ju vara lite fräsch så fler mammor kan tycka jag ser bra ut.
Sen efter lunch så åkte jag och Pelle (Bengt Bolme och allmän hjälte) ut till Birsta för att införskaffa lite saker till filmen. Bland annat så köpte vi ett svärd och en japansk kniv. Vad den stackars kvinnan på kommunen som tar emot fakturorna ska tro när hon ser att vi köpt ett svärd i kommunens namn vet jag inte, men hon tänker bergis ”Jaha, det är den där filmen igen.”.
Efter det så begav vi oss på jakt efter en stekpanna som inte skulle vara för hård, så att man i alla fall kan slå lite löst i huvudet på någon. Det hela slutade med att Pelle slog sig själv i huvudet med en stekpanna, varpå jag bad honom att även slå mig för jag ville också känna om det gjorde ont.
Skelettet Franz och en fin tavla Kreckelmann har
Jag och Pelle införskaffade en mängd karamellfärg och sirap för att skapa både vanligt blod och monsterblod.
De två skådespelarna, Petter och Kim (Kay), dök upp på Domsaga och vi hjälptes alla åt att färdigställa Kreckelmanns kontor. Ett kontor som blev fullt med små internskämt och detaljer som man inte alls kommer att uppfatta när man ser på filmen, men bara det att de fanns där för skådespelarna gjorde väldigt mycket för att skapa den stämning som behövdes.
Professorn sliter med sina uträkningar
Karaktären Gerhalt Kreckelmann har tagit sig en ganska intressant vändning från den skrivna sidan till det vi filmar. Min tanke var att man skulle se Kreckelmann som något utav en Obi-Wan/Gandalf/Merlin karaktär, som fungerar som den vise gamle vägvisaren för vår unge hjälte. Istället så har Kreckelmann blivit en väldigt creapy vetenskapsman med ett dunkelt förflutet. Något som vi utforskar lite i en scen som jag skrev till under måndagen och som vi filmade från en väldigt underlig vinkel under kvällen.
Men innan vi gav oss an att filma så hade producent Thomas satt sina kulinariskatalanger på prov och lagade mat och skådeseplarna och resten av crewn.
Det var satans gott och det räckte till alla, trots att Kim tog mer korv än jag ätit under hela mitt 28-åriga liv.
Kvällens filmingar var lite utav det smidigaste man kan be om när det gällde vad som hände framför kameran när den väl var på. Både Petter och Kim leverarade bättre än någonsin och satte det mesta på en eller två tagningar. Å andra sidan så fick jag försöka använda någon form av regissörspondus när väl kameran var av, för dessa herrar var lite ur kontroll. Men de trivdes ihop och det kändes verkligen. Men med spelad irritation försökte jag få dem att stå still så att Anton kunde få ställa in kameran, något som inte är det lättaste när Petter är kramsjuk och Kim är sprallig som Televinken.
Skådespelare som tycker om varandra liiiite för mycket
Men vi satte tre scener på bara ett par timmar. Väldigt skönt. Det kändes även som om deras insatser var utöver det som de brukar leverera, och de brukar leverera bra.
Det var tyvär även Petters nästsista inspelningstillfälle. Han har bara sin dödsscen kvar. Så jag tror allt det kändes lite vemodigt för Petter, även för Kim, i och med att han tycker om att spela mot Petter. Det är skönt när skådespelare är trygga med varandra och inte är rädda för att göra bort sig inför varandra när kameran väl rullar.
Skådespelare umgås
Producent med kulinariska kunskaper
Thomas recept:
Kolbasz och Chorizo
Creme Bonjour, tomat och medelhavsörter-sorten.
grädde
en liten trevlig kantarellfond.
snåla inte på kryddor med lite yxa i, paprikapulver är finemangs till det här.
Naturligtvis pasta till.
Mätt och fin, och tagningarna sitter direkt.
Herzog och Kieslowski serverar inget annat under sina projekt….
/Kris ”jag har köpt ett svärd för kommunala pengar” Dybeck
Kris försöker förklara vad han vill få ut av tagningen